Mycke händer men lite blir skrivet
Som sagt var.... har fortfarande inget internet och biblo är stängt.
Är klar med studierna, G i matteb och VG i natur b.
Jag har sytt en massa, lite bad kläder åt A.s flickor. hjälpt A med en "knecktklännig" och håller på att sy min egna. satt i gårkväll och fållade slitsar. Jag har inget att klaga över... M,s ny "kneckt hotpants" är sjukt slittsade och hab har änny bara sytt upp första benet. det är typ 100 slitsar på väldigt lite tyg....
Sitter hemma hos R och snabb bloggar innan jag ska fara hem om typ två min.
Ville bara skriva att jag lever.
Solen skinner och jag börjar få färg.
Foster barnen skriker och lever omm och jag kan inte hålla reda på tankarna.
puss och kram nu bär det innåt stan
PS. Snart är det hägnan!!!
Är klar med studierna, G i matteb och VG i natur b.
Jag har sytt en massa, lite bad kläder åt A.s flickor. hjälpt A med en "knecktklännig" och håller på att sy min egna. satt i gårkväll och fållade slitsar. Jag har inget att klaga över... M,s ny "kneckt hotpants" är sjukt slittsade och hab har änny bara sytt upp första benet. det är typ 100 slitsar på väldigt lite tyg....
Sitter hemma hos R och snabb bloggar innan jag ska fara hem om typ två min.
Ville bara skriva att jag lever.
Solen skinner och jag börjar få färg.
Foster barnen skriker och lever omm och jag kan inte hålla reda på tankarna.
puss och kram nu bär det innåt stan
PS. Snart är det hägnan!!!
Lite mer Torsdag och fundersam fredag
efter ha kommit hem och fått kissa igår satte jag mig i soffan och gläddrade lite i kursliteratuer.... men på bordet låg nålarna och trådrullarna... snacka om sugen... så jag började broddera på en tröjja... håller på att fundera ut mer mönster... tänkte täcka hela linnet mer eller mindre med brodderier. KUL!
Inte bästa bilden men jag har insett hatt jag har fastnat i ett döskalletema och ritar döskallar på alla möjliga sätt och vis... nu ska jag försöka göra lite blommor och svalor.
Vill så gärna tatuera mig nu... vill göra två svalor på höfterna... en på vardera sida. Med fanor med "moder" och "fader" körsbärs blommor och bär, hjärtan och kronor... hela kittet helt enkelt.! pausar här ett tag... ska googla lite bilder och se om jag hittar komponenter så jag kan visualisera det för er.
Har massor bilder hemma i tidningar men hittar man dom när man googlar..... NEJ!!! men men... hittade lite som spelade lite på mina strängar...
håll till godo!
Vill så gärna tatuera mig nu... vill göra två svalor på höfterna... en på vardera sida. Med fanor med "moder" och "fader" körsbärs blommor och bär, hjärtan och kronor... hela kittet helt enkelt.! pausar här ett tag... ska googla lite bilder och se om jag hittar komponenter så jag kan visualisera det för er.
Har massor bilder hemma i tidningar men hittar man dom när man googlar..... NEJ!!! men men... hittade lite som spelade lite på mina strängar...
håll till godo!
Vad har för övrigt hänt.... jag tänker bara på tattueringar och droderier... snacka om att vara insnöad.. på måndag ska jag förresten köpa en ny säng! Ska bli grymt skönt!!!
Men jag tycker faktiskt att jag förtjänar en ny säng nu... har haft samma säg sen jag var liten så ca 20 år... samma säng! jag vet att när vi köpte sängen var jag så kort att jag kunde ligga på tvären. En jul låg alla fyra kusiner jag, bror, H och O i samma säng... på led på tvären! så vi alla måste ha varit under 120 cm. ska bli tokigt mysigt att ha en säng som både jag och m kan ligga i. nu har vi två 120 sängar som vi antingen har bredvid varandra eller staplade på varandra... men då gungar det så läskigt att man vaknar hela tiden och tror att man ska rammla ur.
Juuuust det... glömde ju skriva att Constance har fått ett hem. Hon fick flytta ihop med sin syster Otillia ute bakom gudsrygg hos H och J.
Nä nu har jag ont i ryggen.
xoxo
Men jag tycker faktiskt att jag förtjänar en ny säng nu... har haft samma säg sen jag var liten så ca 20 år... samma säng! jag vet att när vi köpte sängen var jag så kort att jag kunde ligga på tvären. En jul låg alla fyra kusiner jag, bror, H och O i samma säng... på led på tvären! så vi alla måste ha varit under 120 cm. ska bli tokigt mysigt att ha en säng som både jag och m kan ligga i. nu har vi två 120 sängar som vi antingen har bredvid varandra eller staplade på varandra... men då gungar det så läskigt att man vaknar hela tiden och tror att man ska rammla ur.
Juuuust det... glömde ju skriva att Constance har fått ett hem. Hon fick flytta ihop med sin syster Otillia ute bakom gudsrygg hos H och J.
Nä nu har jag ont i ryggen.
xoxo
Tisdag, onsdag och lite torsdag
DENNA VÄSKA HAR JAG BRODDERAT!
Mamma for i tisdags... lite tråkigt, det är alltid kul när mamma är uppe. Hon döpte om Max till Zlatan... han fick en boll av henne som han är helt besatt av. jag är glad att det inte är en pingla i den! men denna lila stressboll dribblas runt i lägenheten och mamma sparkade runt den och spelade fotboll med Max med utrop som "du måste passa tillbaka till mormor!" Ja Max var verkligen "mormors" lilla kille under tiden hon var här. Han lärde sig puss och satt och pussade på "mormor".
Som alltid fick man lite reklam prylaar från konferansen och denna lime gröna väska släpades hem... inte speciellt snygg... men det dök upp en tanke och i tisdags kväll efter ha vinkat av mamma på tåget började lite krumelurer ta form... igår onsdag var dden klar... som om jag någonsin skulle bli klar med saker.... fruktar för att denna väska kommer bli ett evighets projekt för jag sitter redan och funderar på fler saker jag vill brodera dit.... svalor, kronor. hjärtan.... vem vet en dag är kanske det en broderad väska med limegröna detaljer...
Jag har surt gått runt och funderat på när studiemedlet ska komma... går fortare om man lämnar studieförsäkran visade det sig... så har jag tur så kommer det på måndag... då ska dett äta sushi och köpa STOOOOOR säck kattmatt.
Nä detta får bli allt för denna gång för jag är kissnödig och är jag kissnödig kan inte jag tänka.... undra vart min hjärna sitter.... jag har visserligen världens minsta urinblåsa så det kan vara så att jag igentligen har en stor men den fylls upp av min hjärna så det får plats så lite kiss runt om.... och det borde bekräfta teorin om att mitt huvud är fyllt av sockervadd och små gröna flygande kaniner och andra söta saker.
XOXO
Mamma for i tisdags... lite tråkigt, det är alltid kul när mamma är uppe. Hon döpte om Max till Zlatan... han fick en boll av henne som han är helt besatt av. jag är glad att det inte är en pingla i den! men denna lila stressboll dribblas runt i lägenheten och mamma sparkade runt den och spelade fotboll med Max med utrop som "du måste passa tillbaka till mormor!" Ja Max var verkligen "mormors" lilla kille under tiden hon var här. Han lärde sig puss och satt och pussade på "mormor".
Som alltid fick man lite reklam prylaar från konferansen och denna lime gröna väska släpades hem... inte speciellt snygg... men det dök upp en tanke och i tisdags kväll efter ha vinkat av mamma på tåget började lite krumelurer ta form... igår onsdag var dden klar... som om jag någonsin skulle bli klar med saker.... fruktar för att denna väska kommer bli ett evighets projekt för jag sitter redan och funderar på fler saker jag vill brodera dit.... svalor, kronor. hjärtan.... vem vet en dag är kanske det en broderad väska med limegröna detaljer...
Jag har surt gått runt och funderat på när studiemedlet ska komma... går fortare om man lämnar studieförsäkran visade det sig... så har jag tur så kommer det på måndag... då ska dett äta sushi och köpa STOOOOOR säck kattmatt.
Nä detta får bli allt för denna gång för jag är kissnödig och är jag kissnödig kan inte jag tänka.... undra vart min hjärna sitter.... jag har visserligen världens minsta urinblåsa så det kan vara så att jag igentligen har en stor men den fylls upp av min hjärna så det får plats så lite kiss runt om.... och det borde bekräfta teorin om att mitt huvud är fyllt av sockervadd och små gröna flygande kaniner och andra söta saker.
XOXO
Naturen och pesten
Pest och pina.
Pest eller colera... Pest, pest, pest och lite mera pest kretsar runt i mitt huvud. Nej jag är inte sjuk... jag försöker skriva ett arbete om det och läser just nu Dick harrisons bok om ämnet. Råttor och Loppor nationer i kris och en fördömmande kyrka och folktro.
Bölder och smuts kan det bli mycket bättre?
Det blir så konstiga assosiationer när man går runt och tänker på ett ämne så intensivt och speciellt när lilla mor är på besök. Det är någo konferans i lule som hon är på men bor hos ss så jag får se henne lite iaf. ikväll ska jag laga brak middag åt oss alla.
Har du någonsin googlat happy death? detta var den finaste bilden jag hirttade.
Tydligen är detta "the saint of happy death"
Det är kanske den man ska helga för hur bra man än har det i livet vill man ju inte dö lidande!
För om man önskar sig en glad död borde den komma först efter ett glatt liv!? eller?
Eller är det helt enkelt så att med hjälp av detta helgon som man dör skrattandes... eller är det alla andra som blir glada över att man dör?
Ska man skicka denna filur på de som gjort det oförlåtliga?
Jag tänker nog ibland lite för mycket på döden... jag är inte rädd för den och mött den flera gånger. ibland genom att andra har dörr och ett par gånger när jag själv har sökt upp den, men dock har den inte velat ta mig med. Ja du tänker rätt nu. jag har försökt att ta mitt liv. Men jag är glad att jag inte lyckades, och de flesta gånger har varit rop på hjälp men det var nästan ingen som märkte det... jag var för bra på att hela mig själv (läkar skräck).
Förut skrev jag mycket på helgon i dagboken... vet inte ens hur mycket som ligger där och om allt finns kvar efter olika system krascher... men hittar du dit så är syster snö en gestalt av döden.
Jag är inte rädd för döden men när jag får allvarliga panikångest attacker vill jag inget häldre att ta bort mig... jag tror att världen skulle bli bättre utan mig... men det är bara studer som spökar för mitt innre... de går snart över... men i dessa stunder av paralyserande ångest vill jag bara dö men samtidigt är jag rädd att om jag inte kommer ur min ångest kommer jag att dö. Det
är en ständig paradox... eller dilemma... jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det... Jag är inte rädd för döden men jag vill bli gammal och dö av ålderdom... jag och M ska ju bli gammla tillsammans och ha vattenpistolskrig på ålderdomshemmet, och driva vårdpersonalen galen med ständiga otillåtna aktiviteter.
Helvete! jag glömde läägga fram köttet! bäst att snabba på här så att jag kommer hem och vi slipper äta frusen middag ikväll!
Här är det snabba hopp som gäller. nä nu får det nog vara nog.
Just det! JAG KLARADE MATTEN!!!!!!!! JAG FICK G I MATTE B!!!!
en struntsak för vissa men en stor grej för mig!
Fick reda å det för en stund sedan så nu måste jag ringa runt till familjen och meddela miin glädje!
Så glad död på er... hoppas vi alla får dö med ett skratt vid ålderns höst med stora familjer runt vår bädd där ingen känner ångest eller är rädd. låt oss få dö med hedern i behåll, låt oss få ses igen någon gång. låt det som sker få ske och det du tror på finns där borta bakom dödens kalla rygg.
xoxo ses vi inte snart ses vi kanske om en evighet i nangijala för kan det bli mycket bättre än en evighet med medeltid, körsbär, hästar och evigt älskade Astrid?
I am Wonderwoman when i feel good
Pluggandet går i rasande takt och jag knappt vilken vecka det är eller hur jag kom hit. humöret går upp och ner och stackars M får stundvis stå ut med mina irationella utbrott... Jag skrev slutprov i matten i onsdags... har ingen aniing om hur det gick... jag fick iaf migrän och ämnade salen utan att hat löst sista uppgiften som var den största och viktigaste... dumpuckot som satt brevid mig var dränkt i parfym och hade en stor kaffe som hon aldrig drack upp utan som bara stod där och stank. Jag har aldig skrivit prov eller tenta under så dåliga förhållanden! vi satt vid bänkar som var stälda i en hästsko och det var så många som skulle skriva att man satt armbåge mot armbåge och det verkade som vissa trodde det vaar en grupp övning då de satt och surrade mest helatiden med varandra! Jag var den enda som skrev matte sen var det ca 6 andra prov som hade en enstaka skrivare och sen var det gruppen med de surrande fruntimmrena... som självklart var tvungna att ropa till alla att när de var klara och lämnade rummet att de skulle vänta på de andra i fiket surr surr surr... etc
JAG ÄR INTE BITTER!!!!!! bara lite... lite grann i hörnet...
Ja tack vare A så räddades min dag och jag kunde lägga mig utan att bittersnigeln gnagde mig hela natten. I bland är det bra med sjuka barn så att deras föräldrar finns tillgängliga på dagtid när man är lite lite bitter på livet.
A är en så tokskön människa som är underbar på massor med vis. hon får sin omgivning att blomstar i ett välstrukturerat kaos där alla kan känna sig bättre, modigare och starkare. Hon kan nog förvandla hela världen till wonderwomans...
Tyvärr missade jag turen till kalix i medeltida kostym... jag fick ont i magen och låg som en räka mest hela dagen och tyckte synd om mig själv och katterna som jag ständigt tvingade till gos för att värma stackars magen som slagit knut på sig själv.
men i lördags var det lite tut bröl bonk iaf med TP i deras bu..lokal. trevlig men vi var mycket färre än förra gången.
Näågot som är toppen iaf är att min mamma kommer på lördag morgon!!!!
Jag älskar min mamma!
När man bara träffar dom max två gånger/år och de har altid varit ens bästa vänn blir man löjligt mammatokig trots 24 halvtappra vintar.
Jag ska laga massor med god mat åt henne och skämma bort kära mor på bästa tänkbara sätt!
Nä nu ska jag hitta litteratur om pesten som jag ska göra ett arbete om till naturkunskapen.
xoxo
Ett kinderägg av troll
Matten är inne på vecka två och första inlämningen lämnades in på det berömda. men jag tycker det är intressant hur man ena veckan förväntas klara av 130 sidor lära och räkna och nästa vecka knappt 60... jag är i allafall lite trött på potenser, ekvationer och aldeles för långa ord för mig att strava till och det som jag är mest less på är grafer!
Helgen tillbringade M och jag i Trollpacks nya bunker.. eh jag menar lokal. Film, spel, lajv och hantverk averkades under tre dagar med ständiga pekpinnar från the bro code. A fyllde 25 med åldersnojja och allt så jag bakade sockerkaka och R lilla charmtroll såg till at förse sig med tre stora bitar (hoppas alla fick smaka för jag hindrade honnom inte). Medan han satt där i soffan bredvid mig hade han en kommentar om kakan. "inte palt"! Jag har ingen aning om om dettta skola betracktas som en komplimang men jag gör det för han såg glad ut med smulor i hela ansiktet när han slukade bit för bit.
Jag blir mer och mer sugen att lajva men är fruktansvärt nervös. Den där jävla prestationst ångesten man går runt och släpar på hjälper inte direkt. många kanske pratar om prestationsångest som något de får ibland inför prov, sex osv men de är nog få som får den ångest jag och vissa andra får...
När jag gör något nytt förväntar jag mig att 1 förstå konceptet och principen snabbt. 2 Bemästra konceptet och principen snabbare och 3 gå till nästa nivå snabbast.
och när jag då inser att jag inte är snabbast och bäst får jag panikångest. det räcker med att jag visualiserar ett nederlag och ångesten kommer som ett brev på posten. men varför blir det så här? det värsta som kan hända är att jag får försöka igen eller inse att jag inte är skapt för att bli... balettdansös. eller hur!
Men mitt problem grundar sig i några viktiga händelser i min barndom. Häst toka som jag är och alltid varit satt jag som ett frimärke i staketet på varje hästhage som fanns i byn. Ingen egen ponny hade jag men lilla Emil som stod hos pappas kusin var tillgänglig ibland och efter ha ridit nybörjar lektioner på magaluff på jutagårdensridskola tillbringades belönade stunder på Emils rygg. efter ett par år med hobby ridning på emil följde jag med till falköpingsridskola och lyckades få mig en plats trots köer osv.
Förstalektion var jag i nybörjargruppen med ledare och allt... men snabbt gick det och plötsligt var jag i gruppen över de två räpor som fick dit mig bara för att skryta med att de gick sitt andra år på ridskolan och inte jag. Helt plötsligt var jag den bättre. Det var inte längre jag som blev lämnad kvar i stallet för att de inte orkade vänta på att min lektion skulle ta slut, det var inte jag som sprang runt i stallet efter att alla åkt hem och letade efter Å&M som sedan länge ringt hem och blivit hämtade och jag fick gå hem i regn och rusk för att mobilen var en lyxvara och telefonen på kontoret var sedan länge inlåst. Jag sa aldrig något om att jag bytte grupp har jag för mig utan de upptäckte bara en dag när de kom till ridskolan att hoppgruppen innan dom hade fått en ny ryttare... och det var jag!
Jag brände mina plågoandar på näsan, men samtidigt hade jag nu ständigt deras vakande ögon i ryggen som gjorde om minsta lilla felsteg till enorma propotioner på skolgården. tex att jag landade efter ett hinder i fel galopp och fick bryta av och byta galopp, blev till att jag beräknat helt fel och den stackars hästan hade landat så fel att vi gått omkull och det var inte säkert om hästen skulle överleva och ridläraren var ursinnig på mig och jag var aldrig mera välkommen... sådär fortgick det under ett par år innan jag helt enkelt la av med hästarna då pengarna inte räckte till för fler lektioner och min ögonsten Emil inte växt i samma takt som jag och vid 12 skildes våra vägar åt för gott, han som söt liten b-ponny och jag som växande förpubertalt monster som kom närmare 175cm för var dag som gick trots mitt krossade hjärta och böner om att krympa så jag kunde rida Emil för evigt. Men men Hästar byttes mot volleybollar och än engång var jag duktigare än vissa och blev krossad inför skolan.
Så i min värld som skapades av mobbning och terror under flera år så akompanjeras varje misslyckande med kaskader av hån från dåtidensspöken. Så genom åren har det blivit en skydds mekanism att heldre undvika nyasaker än att misslykas för tänk om någon ser hur jag våndas.
Senast det blev en extrem grej av prestationsångesten var med Barri. När vi tog hem honom till Bensbyn var han oroligt lycklig och framåt och jag blev rädd att det skulle bära av till svappavaara och folk skulle håna mig för att jag inte kunde rida min häst, så jag fick fobi för att lämna gårdsplan. Det gjordes inte bättre av horan som hetsade och hotade varje dag. Men stall änglarna gick samman och tog med mig ut, jag hade nästan en järnring runt mig och mer överbeskyddande medryttare får man leta efter, jag tror A och S frågade var tionde meter om det kändes okej eller om jag ville vända. Om de inte hade gjort detta hade jag mest troligt aldrig tagit mig ut för när ångest blir till rädsla som paralyserar en hjälper det inte att någon skriker och hotar, det bara förvärrar. Men att någon sträcker ut en hand och säger "jag hjälper dig, vi gör detta tillsammans och jag finns här hela tiden om det är något" Det bryter det mesta.
Nu stannade tankarna av och jag sitter och känner en bitter smak i munnen över ytterligare en sak som horan tog från mig. Om någon undrar över varför jag kallar henne horan och inte för C så är det för hon är en hora (säljer sex för pengar alltså!) och för att hon har förstört mitt liv och tagit min häst.
Nu ska jag gå ut och röka en bitter cigg och titta in i solen och skaka av mig denna bitterhet.
xoxo
korkade kids ta på dig ett par byxor
Överallt är det vårkännslor. butikerna är överfyllda av tunna fladdrandde kläder och trots att temperaturen kryper under noll om nätterna här är de korkade modekidzen helt övertygade om att när butikerna släpper vårkläderna är det små tunna plagg som ska bäras oavsett vädret!igår när jag väntade på bussen i sävast kl 23 på kvällen efter en plugg kväll hos R så passerade under en halvtimme minst 10 kidz i tånnårsförpackning och tjejerna var klädda i lågskor, leggings som slutade mitt på benet, kort tunn jacka som inte går att stänga och topp.. tja det ända "värmande" de hade var en sjal om halsen... det syndes på dem att de var stelfrusna och läpparna började skifta i blått. deras hackande tänder hördes trots att jag hade lurarna på mig och lyssnade på P3. Jag ställde mig självklart i gatlycktans ljus och såg oförskämt varm ut i min underbara Nikita jacka, fodrade skor, stora indiska sjal, stickade tummvantar och stora lurar som funkar som öronmuffar... de tittade på mig med hat i blicken... kanske föddes det en tanke i deras hormonstinna hjärnor att hälsa går före mode riktighet!
Själv är jag tok nöjd för jag kom idag i mina gammla jeans som jag inte kommit i på typ två år.
Pluggandet går skit. har fastnat... men men. nu ska jag bege mig hemmåt och räkna mer matte så snart matte programmet har laddat ner... nätet är skit idag så det går ytterst trögt.
Jag vill resa... någonstans. helst Japan, Irland eller tjeckien.Jag är less på den trångsynta gnällande svensken.
Överallt är det på hopp av folk, terror på folks bloggar och smutskastning bakom ryggen p folk utan att reda ut det utlösande faktorn som mest är missförstånd och irritations moment som inte reds ut i tid.
Kan alla bara räcka ut en hand och se folk rakt i ögonen och säga "du jag hörde om en grej och jag tror att det är ett grymt missförstånd och jag vill prata om det för jag tror att jag kanske bidrog till detta missförstånd. jag tycker du verkar okej och vill gärna lära känna dig bättre så det blir slut på allt skitsnack"
HUR JÄVLA SVÅRT ÄR DET ATT SAMTALA???
alla gapar och skriker men vem lyssnar när allt är ett jävla brus?? Vem lyssnar på den som orden skadar och som sitter ensam vid sidan med tårarna rinnandes ner för kinderna??
Hur mycket man än håller för öronen så sipprar orden in och sliter sönder ens innre och det enda botemedlet är att var dag ta en stor kopp "sket-jag-i-det"
Men jag och du ska inte behöva.
Nä nu jävlar är det dags för denna katastrof att go brumma... vem förblir ledsen av en kram?!
När jag är klar med stress studierna som är intryckta på kommande fem veckor ska jag ordna picknic och alla är välkomna som vill samtala, kramas och fika en stund med icke skrikande brus och ovänliga ord.
Tänk före du talat pucko!
Jag har själv hävt ur mig en del grodor och jag hoppas verkligen att jag har bett om ursäkt för allt ont jag skapat, men vem fan är perfekt? och sitter du och är bitter över mig, slå en signal så reder vi ut det.
Det finns vissa personer som gjort oförlåtliga saker som jag aldrig kommer att förlåta men det är så när man avsiktligt skadar mig eller min familj. Jag är inte jesus. och inte heller är du!
Tänk på att ordet är mäktigare än svärdet och en stor kopp "sket-jag-i-det" är din sköldXOXO
Spöken besegrade och kulorna kvar
Okej lanen var att kastrera Cormac reda förra veckan men det har nu efter måååånga om och men blivit uppskjutet till dess att Max ska få sina små nötter bortplockade. sparar både tid och pengar att ta båda samtidigt, och när man endå håller på får Maggan och Franz följa med på samma tur så i juni blir det en kastrat kör där hemma..
Mellan torsdag och måndag har jag tillbringat med att vakta Rs hus, hund, kaniner, katter, marsvin och gerbil... lagomt kul då hon inte har några tvkanaler och hon tog med sig datorn med inbyggt internet... så när jag inte matade djur och promenerade med Lucy läste jag ut flickaan som lekte med elden... tja jag hade faktiskt läst 13 sidor kvällen innan jag for så jg läste inte hela... men nästan. Sen så såg jag äntligen RIKET!!! lilla bror har tjatat på mig att se den huur länge som helst så telefon terrorn var total under helgen från hans håll där han ville höra mig lovsjunga honom över hans förträfflighet i dvd smak osv... så där som självgoda storebröder är...
DANSK JÄVLAR!!! men jag är fortfarande rädd för Ernst.. han är läskig och han spottar när han pratar!
Om du ite sett Riket av lars vontrier har du missat något! jag gjorde fel i att dissa den men jag erkänner mitt fel och tipsar nu alla att se den... den är en bissar blandning av drama, splatter, komedi, thriller och massa mer!
och likt min bror har jag nu blivit lite besatt av lars lilla slut rörelse i varje program "att ta det gode (korstecken) med det onde (gissa vilket tecken...)" så nu viftar jag runt och fnittrar år mig själv.
jag fick lite vibbar av andar igen men jag slog näven i borden och beordrade närvaron att lämna huset... och sen har det varit lugnt hela helgen...
Just det!!
Jag har nu börjat plugga och skickade in första inlämningsuppgiften idag!
Sen så lyckades jag och M sätta upp två lackhyllor i morse... de har ståll hur länge som helst och de kom aldrig upp på Tuna då jag aldrig fick tag i en slagborr till de förbannade betongväggarna... men här är det gipsväggar så nu gick det utmärkt att få upp dem. så nu står alla filmer på plats i färgordning.
Brorsan rekomenderade någon film för ett tag sedan som både var sevärd och hade ett galet fodral... får ringa honom senare. han fylde år igår också. kan inte avslöja vad vi har för planer för vem vet kanske den lata prutten orkar gå ut och kolla min blogg någon gång...
Saknar min bror som fan. började skriva på en bok igår.... om mitt liv... tänkte gå till botten med allt som hänt mig men jag känner att det blir aldeles för deprimerande för att skriva här på bloggen, men jag publicerar här så fort jag är klar.
Hur som haver skriver jag om min bror i boken, om hur han alltid varit min ledstjärna... jag ville vara precis som honom när jag växte upp och det fanns tilloch med en period i vårat liv då vi var jämn långa, hade ungefär lika långt hår (han sparade ut) och hade liknande klädstil... folk tog fel på oss hela tiden.. vi fick frågor om hur gammla tvilligflickorna var... och jag vet inte hur många överarms slag jag fick av brorsans kompisar när de sprang i kapp en och undrade varför man inte stannat när de ropade... tja förväxlingarna var många.
nä nu ska jag se om mitt mail har gått fram. se ya
Mellan torsdag och måndag har jag tillbringat med att vakta Rs hus, hund, kaniner, katter, marsvin och gerbil... lagomt kul då hon inte har några tvkanaler och hon tog med sig datorn med inbyggt internet... så när jag inte matade djur och promenerade med Lucy läste jag ut flickaan som lekte med elden... tja jag hade faktiskt läst 13 sidor kvällen innan jag for så jg läste inte hela... men nästan. Sen så såg jag äntligen RIKET!!! lilla bror har tjatat på mig att se den huur länge som helst så telefon terrorn var total under helgen från hans håll där han ville höra mig lovsjunga honom över hans förträfflighet i dvd smak osv... så där som självgoda storebröder är...
DANSK JÄVLAR!!! men jag är fortfarande rädd för Ernst.. han är läskig och han spottar när han pratar!
Om du ite sett Riket av lars vontrier har du missat något! jag gjorde fel i att dissa den men jag erkänner mitt fel och tipsar nu alla att se den... den är en bissar blandning av drama, splatter, komedi, thriller och massa mer!
och likt min bror har jag nu blivit lite besatt av lars lilla slut rörelse i varje program "att ta det gode (korstecken) med det onde (gissa vilket tecken...)" så nu viftar jag runt och fnittrar år mig själv.
jag fick lite vibbar av andar igen men jag slog näven i borden och beordrade närvaron att lämna huset... och sen har det varit lugnt hela helgen...
Just det!!
Jag har nu börjat plugga och skickade in första inlämningsuppgiften idag!
Sen så lyckades jag och M sätta upp två lackhyllor i morse... de har ståll hur länge som helst och de kom aldrig upp på Tuna då jag aldrig fick tag i en slagborr till de förbannade betongväggarna... men här är det gipsväggar så nu gick det utmärkt att få upp dem. så nu står alla filmer på plats i färgordning.
Brorsan rekomenderade någon film för ett tag sedan som både var sevärd och hade ett galet fodral... får ringa honom senare. han fylde år igår också. kan inte avslöja vad vi har för planer för vem vet kanske den lata prutten orkar gå ut och kolla min blogg någon gång...
Saknar min bror som fan. började skriva på en bok igår.... om mitt liv... tänkte gå till botten med allt som hänt mig men jag känner att det blir aldeles för deprimerande för att skriva här på bloggen, men jag publicerar här så fort jag är klar.
Hur som haver skriver jag om min bror i boken, om hur han alltid varit min ledstjärna... jag ville vara precis som honom när jag växte upp och det fanns tilloch med en period i vårat liv då vi var jämn långa, hade ungefär lika långt hår (han sparade ut) och hade liknande klädstil... folk tog fel på oss hela tiden.. vi fick frågor om hur gammla tvilligflickorna var... och jag vet inte hur många överarms slag jag fick av brorsans kompisar när de sprang i kapp en och undrade varför man inte stannat när de ropade... tja förväxlingarna var många.
nä nu ska jag se om mitt mail har gått fram. se ya
Spöken???
Som jag skrev för ett tag sedan fick jag en obehaglig kännsla när jag var hos en vän och sov över... det var länge sedan jag såg spöken men jag tror förmågan kommit tillbaka...
Det var partaj i lördags... tjejfest hos mig... ibland är det jätte kul att bo stort ibland inte.
Jag blir alltid lika förvånad över hur människor beter sig på fester. Att det blir grupper det kan jag köpa, men vi försökte verkligen att umgås all och satt runt vardagsrums bordet och shottade men det var defenitivt en tjej jag blev orolig över... vi var ett gäng som gick ut och rökte och tjejerna vände ryggen åt en och bjöd inte in henne i disskusionen... trots hon hade riktigt intressant inlägg... jag blir så förbannad! hela tiden ffar hon tvungen att ssäga samma sak 17 gånger innan ngon lyssnade... nä vissa av de jejerna är inte välkomna tillbaka... i mitt hem råder respekt! men men vi hade roligt iaf med singstar och twister... men när vi gick ut hände något... jag fick en kännsla som fick varje hårstrå att ställa sig upp och slog andan ur mig och jag kännde bara att jag ville gå hem. Någon i krog kön bar på något/någon som var ren ilska och det känndes som att något hemsk kunde hända om bäraren blev uppretad, den skulle få hjälp av den energi ssom den bar på och då ville inte jag vara i närheten. Och jag vet hur jag blir när jag är ute, jag blir retsam och kan nog få en ostabil energi att bli förbannad och bilder av slagsmål blixtrade i huvudet. så helt sonika gick jag hem, men jag var rädd hela vägen hem. försökte få tag i m och massa andra. så fort jag såg huset lugnade jag ner mig och sprang upp för trappan och andades ut innanför dörren. Mitt hem känns tryggt och jag somnade lungt och harmoniskt och sov riktigt gott och vaknade inte ens när M kom hem från personalfesten.
För övrig händer inte så mycket... Maggan går på p-piller och det har äntligen lugnat ner sig med de pilska katterna... katt flickorna är fortfarande hemlösa... Cormac ska kastreras på tisdag... jag ska vara hund, hus, kanin och marsvins vakt i helgen åt R.... Är lite orolig för att sova där igen. jag tycker R är så stark nu, hon ska lämna tillbaka "valpen" jag hoppas verkligen att hon inte ångrar sig i sista minut för jag orkar inte ta hand om båda huundarna... det är inte kul när man inte kan promenera med båda hundarna samtidigt för om man möter andra hundar dampar de loss och trissar upp varandra och man står med två demoner som hoppar, drar och gapar huvudet av sig. en gång drog de omkull mig och jag gör inte om det och jag vet att hundarna inte får den motion de behöver om jag måste gå med dem en och en.
Nä jag tycker R fattar rätt beslut... och kanske hon då får lättare att hitta djurvakt när det bara är en hund och som inte dampar loss som en besatt.
Nä nu är jag fika sugen... ska ringa C och se hur många timmar hon behöver på sig för att ta sig ut genom dörren.
Just det, nu har jag äntligen fått reda på att jag får läsa matteB och naturB på komvux... ska bara nu återigen vänta ett tag... på att få höra av läraren/lärarna... hatar att vänta
Puss och kram
Livet ler och jag ler tillbaka ÄNTLIGEN!!!
Inget från KOMVUX än men livet är BRA!
Helgen spenderades med A och trollpacks gänget i deras nya lokal. Jag lärde ut lite brickbandsvävning och lärde känna en bunt nya mysiga människor. Så nu ska jag bla få lära mig hur man slaktar, flår och bereder kaniner! Woppi!
Sen ska jag väll någon gång ge mig ut och lajva... riktigt läskigt men de är ju så trevliga...
Sen har A övertalat mig att hålla workshops på hägnan... just det måste anmäla mig till medeltidsdagarna på hägnan.
Det känns bara så bra just nu!
mer kneckt kläder ska sys. vi har hittat fler kneckt intressanter och tanken på att starta en landskneckt grupp har börjat slå rot hos familjen N&H. Träna blankvapen och försöka ta det hela till en ny nivå. så u ska en kampfrau klänning till sys. hattar och skor ska fixas och göras nya och så har vi våran lilla prao som vi försöker locka ner i träsket och som ska komma förbi på tisdag, undra om man kan få med RR också, han borde ha kommit hem till dess.
Jag är så taggad just nu på kneckterier att det spritter i kroppen. hoppas hoppas.... på vad vet jag inte men skit sak samma här ska det sys jävlar! Och vem vet, kanske man kan ta sig till Pavia?
Solen skiner fläckvis, snön smälter och vilsna snöflingor singlar ner.
Hur kan man inte vara glad???
Tja om man lyckas ta bra bilder med mobilkameran i badrummet blir man alltid mycket gladare...
Just det... vi har haft roligt med el, rengöringsmedel och en spis i helgen.... Det skulle stor skuras och den fläckligga gamla spisen och fläckten stod högst upp på attacklistan....
Tja spisen är ren men inget är som förut... när jag hade plockat bort vredet så började en platta tjuvvärma och när m ska försöka vrida av plattan utan knoppen får han en ordentlig stöt... men plattan fortsätter värma, fram med en knopp ur dess rengörings bad... vrida vrida... iget händer... jag får panik och tror att det ska börja brinna och skickar M på att dra proppar alt huvudströmmen....
propp nr 1:spisen.... skruvas ur.... inget händer... lampan lyser och plattan blir bara varmare och varmare. Snabbt bort med allt rengöringsmedel spisen blivit dränkt i. huvudströmmen dras men felet måste ju hittas! på med strömmen igen och pripparna skruvas ur en efter en... men aldrig slocknar spisen... om man hade haft en "normal" spis hade det ju bara varit att dra ur sladden... men våran är inbyggd och jag vet inte vart sladden är. måste riva ur skåpen under och se om jag hittar den.
När spisen är ren och en stooooor kastrull med kallvaten plaserats på plattan skulle saker undersökas... plattor vreds på och av... POFF, POFF... lampor, kylskåp och fläckt ger upp... någon propp eller säkring har gått.... leta i lägenhetens proppskåp... inget!
letar i källaren där hela husets säkringar sitter... Inget!!!
Vice värden kontaktas... den rökande grannen som grälar med någon över telefon på nätterna kommer en stund efter att M åkt till jobbet och klagar på att han inte har någon ström i köket...
Släpper in honnom i källaren och han hittar en säkring som gått men den har inget att göra med våra kök och självklart har värden inte ställt ner några säkringar av den kalibern...
Vid fem kommer vice värden hem och kommer över och i ett litet låst skåp hitter vi felet... tjena.... där har vi stått utan ström i köket sen halv tre...
Men förhoppningsvis får vi e ny spis snart... plattan har slutat tjuvvärma men nu funkar bara två plattor och fläckt och lampan fungerr baara när plattan är påslagen!
Men jag är glad!
Medan jag skrivi har M kommit och tur är det att jag fick igång P3 och har lurarna för stackars M har suttit här och försökt läsa medan det varit ett mindre arabiskt disco ett par bokhyllor bort.
Arabiska männ har smygit förbi våran lilla hörna där vi sitter och de har stirrat uprört på oss och flackat med blicken.... jag vet inte ens hur jag ska känna... det enda som avbryter detta intressanta kulturmöte är byggarbetet som pågår i huset... betong är ett roligt material... speciellt när man borrar i det... annars hammras det bara.
Nä nu ska jag anmäla mig till Hägnan och facebooka klart innan vi beger oss hemmåt... är lite hungrig...
Puss och kram
Träningsvärk!
Det är sant som de säger... att man ska lära sig att krypa innan man lär sig att går... det saamma gäller för yoga... Varför köra på beginnersyoga när man kan gå direkt på power yoga... IDIOT! efter en ca 30 min fick jag ge upp då min axel envisades med att hoppa ur led och idag har jag seriös träingsvärk... rygg, mage, axlar och ben är värkande klumpar... men skamm den som ger sig... om jag smörjer in mig med tigerbalsam borde jag orka i kväll.... eller i morgon iaf... hur som haver ska jag innan helgen är slut fulfölja ett helt träningspas om jag så dör på kuppen! jag ska komma i form om det så är det sista jag gör....
Jag vägde mig förra helgen och var då nere på 72,3... jag skulle villja gå ner till 60 men första målet är 69 och sen 65.
Det där med att sluta röka går kasst... jag är hopplöst dålig och skulle behöva en coch som kidnappade mig en vecka och höll mig fången i skogen en vecka och säger att jag är duktig när jag inte försöker röka kottar och älgar.
Men skamm den som ger sig! när vi får lön nu ska en vatten pipa in handlas så att när jag får panik abstinens kan jag röka utan nikotin... plus att fixa en vattenpipa tar ett tag så det finns risk att man lessnar innan man fått fyr på den....
Jag rökte nog min första cigg när jag var 10... snodde en av mamma och gick ut i skogen.... detta hände då och då när jag skulle visa mig på styva linan... när jag var 13, nästan 14 var jag fast... en kvinna jag pratade med på hundutställningen om att sluta sa att jag skulle vara lycklig som var så ung och inte hunnit röka så länge... hon hade minsan börjat när hon var trettio och ny var hon 36... när jag upplyste henne om min tidiga start och att jag blir 25 i år sa hon bara att det var korkat...
Men har man föräldrar som pendlar till jobbet och som båda är rökare så är det lätt att komma undan med sitt smygrökande...
Mycke dumt gör man när man är liten men mitt rökande har gett mig många intressanta samtal.
En gång satt jag utanför kulturhuset i sthlm och väntade på att de skulle öppna. jag satt där i sommar solen och lästa och rökte när en hemlös kom och frågade om han kunde få en cigg... visst hade jag det... det var varken tomt i paketet eller på kontot så en cigg kunde jag avvara till denna olyckliga själ. Han tackade för ciggen och frågade om han fick slå sig ner på samma mur som jag satt på... "det är ett fritt land". Så han slog sig ner och frågade vart jag kom ifrån.. då bode jag i luleå och visst viste han var det låg... han hade jobbat där för något år sedan som stenläggare. fixat utanför gymnasiebyn. hur som haver satt vi ett tag och surrade och innan han gick letade han i sitt medhavda bohag och fick fram en skitsnygg hårnål med en spindel av svart strass! Han tog fram en kvarting sprit och hälde några droppar på spindeln och torkade av den med lite papper han hittade i packningen... "sådär nu är den ren" och så satte han fast den i mitt hår sa hej då och tack för ciggen och gick glatt vinkandes.
Detta är ett möte jag absolut inte ångrar... tyvärr har jag tappat bort min hårnål men det är ett kärt minne.
Nu har jag precis pratat i över enn halvtimme med min pappa som precis ringde. han och frun har varit i Egypten... nu ringde han igen... han får inte tag i min bror. så jag får avsluta här och göra lite dektektiv arbete och försöka få tag i brorsan... han bor i sthlm... och han har en låg period då han inte trivs där han bor eller där han jobbar och han kommer inte på vad han vill göra med livet... stackarn.
nåväl puss och kram
Mardrömmar och mys
Den gångna helgen har varit en av de mes bissara...
Jag ve inte riktigt hur det kom sig men R kom in till stan och hämtade upp mig på fredagen när jag stod och bråkade med en torktumlare som inte ville torka kläderna. R behövde hundvakt till kvällen då hon skulle på middag och hon ville inte lämna hundarna ensamma då de vid tidigare tillfällen lämnats ensamma på kvällen skällt en massa och stört enligt grannen (vars hundar ylar konstant...!) men nåväl där satt jag iaf i R nya radhus och tittade på film med hundarna som för det mesta låg och stirrade på dörren.
Då timmen var sen när R kom hem så stannade jag för natten och då inträffade något märkligt. Var gång jag somnade så spelades alla obehagliga stunder jag genomlevt upp i mitt sinne. Inte bara det som skett det senaste året utan ALLA från dess att jagg var 2-3 år!
Tex så genomlevde jag en sommar dag då jag nog inte var mer än 4 och vi var ute med morfars brandbåt. Vi skulle lägga till vid en ö och mamma skulle hoppa i land och ta emot men jag ttyckte det var så läskigt för vattnet var nästan svart och jag blev jätte rädd att mamma skulle trilla i för jag var övertygad om att om man trillade i det här svarta vattnet spelade det ingen roll att man hade flytväst för man skulle bli nedsugen och aldrig komma upp. Så först rädlan av när mamma ska hoppa och sen rädlan att själv trilla i när morfar lyfter mig över relingen till mamma som står på klippan med utstrckta armar... tännk om hon eller morfar tappar mig i det svarta vattnet... sen vaknade jag med rädslan rusandes genom kroppen.... såhär fortgick hela natten. Händelse efter händelse... olyckor på skidor, cykel och häst. Otäckheter och spöken sletsönder min natt... och vad jag än gjorde var gång jag vaknade så var jag tillbaka i obehagligheterna var gång jag somnade.
Även natt två hos R var på samma sätt...
Hur som haver så dag två hos R fortgick med morgon prommis med hundarna och jag följde med R till årsmötet av kanin föreningen... skuttande roligt... eller inte. Men men, R fick en bunt nya kaniner av S och sen spenderade kvällen i sin lagom possitiva anda.... men jag och r hade iaf fläckvist roligt...
på söndagen följde jag med S på hundutställning på travet... tja hon van inte men det var trevligt. Det gick dock bättre för mina favoriter.... men jag drog innan finalerna... huvudvärk och inte sovit ordentligt på två nätter sätter stopp för även den mest nyfikna hundägarwannabe...
Väl hemma dog jag på soffan... M fick knappt liv i mig när han kom hem. Den omtalade S går bra i små doser men hon är en energi tjuv och ett dygn med henne och jag var på minus.
Jag ska se om jag kan kidnappa R någon dag här framöver... tror hon kan behöva massor med stöd... hennes "valp" ska kanske få flytta hem till sin uppfödare då hon inte är riktigt det R vill ha... det kanske låter lite grymmt att skriva så men valpen är snart ett år och helt hopplös.... det går inte att gå med henne och en annan hund utan att hon är som ett speedat dampbarn, hon är inte rastypisk och passar inte in i Rs uppfödning och det går inte att hitta hundvakt till henne då de flesta tycker hon är satan själv. tänk dig själv att gå ut med en studsboll på +40 kilo som är på väg åt alla håll samtidigt jag har sagt till R att jag tycker att det är ytterst jobbigt att ta hand om båda hennes hundar och jag gör det helst inte.
Det verkar som om våren är på väg till byn.... goväder de senaste dagarna och kissnödighetsfaktorn är hög då det porlar och droppar överallt ute och snön rasar från taken och skrämmer vettet ur en.
nåväl här ska slösurfas en stund till innan jag och M beger oss hemmåt.
Fick en trevlig överaskning tidigare idag... det visade sig att att våra lajvar vänner har skaffat lokal precis bredvid oss... så vi träffade fruE och herrR utanför dörren och fick lite sällskap ett tag. skoj skoj. men dock har jag fortfarande inte hört något från komvux... lååååångsamt!
xoxo
Vinterspelen!
Förutom ett missförstånd av fulla människor som resluterade i massa gorm var det en underbar helg som tog slut aldeles för snabbt.
Men jag kände mig lite taskig när vi var tvugna att åka så fort och inte hann säga hej då till alla.
Som så många vet har jag lite taskigt självförtroene ibland... speciellt när det kommer till att tro att folk tycker om mig men jag försökte krama om er alla så hårt jag vågade. saknar er redan massor i kvadrat.
Jag vill inte hålla på och älta och peka finger i missföstånet... det hela var att jag sa något som jag trodde var en shyst gest men som missuppfattades och resulterade i en arg respektive som skälde ut mig. Vi försökte reda upp missförstånet men det gick som det gick. och nu nog om det då det är något som är mellan oss och jag och M har spelat över bollen till xx och det är nu upp till honom att spela på den.
Just nu försöker jag att multi taska, mailar med pappa och potentiella katt köpare. pratat med M och mamma i telefon... M på väg hit, mamma kom nyss hem från Huston Texas och pappa är på väg till Egypten på torsdag....
Och jag funderar på om det går att göra ett par tovade oxmular för innomhus bruk....
Jag tror jag återkommer om jag kommer på något mer...
Men till er som känner er berörda tex E,M,H,EB,C,L,M,och alla andra... Jag älskar er alla och utan er vore liveet förbannat trisst!
Var tog tiden vägen?
Jag tyckte jag hadde all tid i världen... och plötsligt är det mars!
Sen senaste inlägget har mycke hänt.
Jag och C har vid två tilfällen varit ute och svängt våra lurviga, Franz har flyttat hem till C och D och deras kisse Elvis, de har fräst och levt om men nu är det kompisar som myser och tvättar varandra.
Jag säger bara det att C är nog en av de roligaste jag gått ut med... hon är lika galen som jag känns det som.
förra lördagen var vi först ut på olivers och sen på ice då det sög flödhästballe på olivers... inga där förutom skummisar med stort S. Väl på ice regerade vi dansgolvet... men tydligen är det så att om två tjejer står och dansar så är det fritt fram för äldre män med invandrarbakgrund att hoppa på en och stå och torr jucka mot en.... BLÄ!!! och när man väl skakat av sig dom på väg till rökrutan kommer någon nisse och försöker ragga... det slutade med att han fick min ölflaska.... med autograf och puss puss... och han var inte nöjd med det!!! han ville ha mitt telefonnummer och riktiga pussar... NÄ, han fick hålla till godo med flaskan... århundradets diss!
Sen blev det äckligt när jag gick hem då en snor full grabb som tyckte att vi skulle ha efterfest spydde brevid mig och det skvätte på mina byxor och skor!!!! URK!!! Detta resulterade i att lagomt lulliga jag klev in i duschen/badkaret me kläderna på, enbart jackan lämnades i hallen efter nogran koll efter spy stänk eller annat äckel.
Följande vecka förflöt med promenader i snöstorm och och saker som tog hundra år utan att ma insåg det...
Sen kom fredagen och vi gick på bio med D,C och CL. Män som hatar kvinnor. jag tyckt den var helt ok, har dock inte hunnit läsa böckerna innan utan första påbörjades igår.
Sen på lördagen gick radarparen ut på western farm, eller farmen som bodensarna kallar det....satan vad med folk! man tappade bort varandra hela tiden, vi hittade en flicka i snön som var medvetslös... kul!
Apan blev dräkt, C klättrade över toadörren till den låsta toaletten, M fick vänta hundra år på sin jacka, Drängarna spelade och D hade jojofylla. men alla tog vi oss till Frasses för fylle mat och fick se århundradets löjligaste bråk... semivuxna pojkar som slåss på samma sätt som dagisbarn... hurra för fylla!
Sen på söndagen efter att ha sett målgången på vasaloppet tog jag och M oss bort till travet och tittade på hundutställning. efter den blev vi kidnappade av R och bjudna på middag i hennes nya hus.
fortfarande leter vi efter nya ägare till Constance och Otilia... så nu blir det annons på blocket... blä!!!
Snnart är det vintersspelen, hoppas vi kan åka... det är inte helt säkert än att M får ledigt. men håll tummarna alla så kanske det löser sig
Kram kram
Jag trodde att jag inte fanns
Det där med självkänsla är en kepig sak... det går upp och ner hela tiden... men jag har altid trott att jag var själv. trott att ingen brytt sig om mig.... jag jag vara varit en del av den grå massan som ibland har fått vara med när ingen annan som dög kunde.
Jag har altid fått höra att jag är fel. att jag inte passar in. jag är för dum, för smart, för blond, för mörk, för tjock för smal, fel dialekt, pratar för fort, skrattar för mycket, gråter för mycke, pratar för tyst, pratar för högt osv... det är lätt att säga till en vuxen människa att bry dig inte... men när personen som får höra detta från att hon anländer till skolgården till dess att hon kommer hem är sex år gammal och gr i första klass... det är inte lätt att stänga ute allt, oavsett om man sitter under skolbnken och håller för öronen allt man har så hörs ropen igenom och när sparken och slagen börjar hagla då finns det lite förnuft kvar utan bara tanken att jag vill inte dö här och nu.
Fortfarande sitter detta gråtande barn i mitt inre för jag tror jag egentligen dog där. jag blev aldrig stor... jag stängde bara av till den dag då jag inte längre såg mina plågo andar... men skadan var redan gjord, hur måga dagar jag än kan hålla huvudet högt, vara stolt över mig själv och känna mig stark och modig kommer jag atid ha dagar då svagheten vinner, då gråten bränner under ytan och man tror att ingen tycker om en utan att allt bara är mask lekar...
Men där finns ni, och trots att jag är för blind för att se era handlingar när osäkerhetens svarta flor täcker mina ögon så kan jag ta mig fan läsa era skrivna ord!
Tack J.
Tack E.
Tack M som inte skrav men satt i sängen och bråkade med mig om att jag inte var värdelös
Jag vet att jag inte är värdelös... men ibland lurar man sig själv
once there were nothing
Jag har inga takar!
Idag är det bara tomt. inget har påverkat mig. världen går under ekonomiskt överallt pratas det om ekonomisk kris och lösningr... men vad är lösningen på mina problem???
Jag litade på en människa och hon försatte mig i skuld!
När jag blev sjukskriven för ca 2 år sedan fick jag ett val på akutpsyk, antingen blev jag inlagd eller så var någon tvungen att ta hand om mig då inge viste hur jag skulle reagera på medicinen.
Jag låg en natt hos R sen sov jag i nästan en vecka hemma hos horan.
Hon tog in mig och toghand om mig och jag kände mig som en del i familjen.
Hennes "omtanke" om mig fortsatte och då det var mycket som skulle göras och jag hade ingen ork och var paktiskt taget rädd för min egen skugga hjälpte hon mig med allt och för att underlätta hennes arbeta med att ordna upp allt med universitetet, soc, försäkringskassan och sjukhuset skrevs det fullmakter... men jag litade på henne.... MITT LIVS STÖRSTA MISSTAG!!!!!
I ett och ett halvt års tid använde hon mig som springpojke, bankomat, hemhjälp, kock, stalldräng, barnflicka osv... jag gjorde allt för henne... och det slutade med att jag betalade henne!!! Jag var sjuk och hon märkte när jag hade dåliga dagar och manipulerade mig till att ge henne varor och pengar... problemet var när jag skulle få tillbaka det hon hade "lånat", hon var pank för stunden men jag skulle få den 20:e eller när hon fnaskat ihop tillräckligt för att betala sina egna nöjen och det kanske fanns en slant över som jag skulle kunna få tillbaka...
jag har fortfarande inte fått några pengar... jag har betalat ut hennes bil från verkstaden, betalat hotellvistelser när hon for ner till Sundsvall för att fnaska, men hon fick ryggskott så hon kunde inte ta emot alla kunder hon hade bokat in. Jag betalade för hennes hästars veterinärvård, hovslagare och foder... jag skulle betala för halva Barris omkostnader då vi hade honnom gemensamt... men jag betalade hela beloppet och jag fick inte ens bestämma hur jag skulle rida honom!!!
allt jag gjorde styrdes av henne. och när jag började rycka upp mig och sätta ner foten började hon berätta om alla mnniskor hon misshandlat och vad hon skulle göra om någon "svek" henne... kul att sitta i samma bil själv med henne mitt i skogen och man vet att hon har en yxa i bagaget och en morakniv under sätet... det var bara att öppna plånboken och betala för mitt liv...
Jag har köpt mitt liv!
Denna prostituerande, knarkande fembarnsmamma lider av minst 5 psykiska störningar. Hon hotar och horar...
Jag önskar er alla att ni aldrig behöver lära känna denna människa för hon är det trevligaste du kan finna i början men när du inte dansar efter hennes pipa vet du aldrig vad som kan hända, har du tur går du därifrån med att ha förlorat en del pengar eller lite prylar. har du otur kanske hon går för långt och tar ditt liv då hon saknar spärrar helt och hållet.
Sista gången jag träffade henne var på stallmötet då hon åkte ur stallet. Alla hästägare samlades för att konfrontera henne med allt hon gjort, slagit hästar, teroriserat medryttare och häst ägare till gråt och ångest över att vistas i stallet. alla berättade vad de tyckte och tänkte... vikket var att hon var den mest hemska människa på jorden och vi ville att hon skulle fara åt helvete.
Hon rörde inte en min!
Jag hade M med mig och N hade med sig sin mamma då hon bara var 16 vid tilfället.
Vi skrek, vi svor och N grät.
hon rörde inte en min
Allt hon sa var att hon kanske var en satkärring och hon kanske borde ha tänkt på att N bara var ett barn.
Inte en min
Helt kall.
Jag hatar henneså mycke att jag drömmer om hur jag sliter hennes skin från kroppen och river hennes kött från benen.
inte en min
JAG ÖNSKAR ATT HON ALDRIG FANNS!
Nu vet ni en del av min historia, detta är hur mycke jag orkar skriva. jag tror att om jag går in mer på detaljer eller jobbigare episoder under denna tid kommer jag inte orka med morgondagen.
För att nu bryta mitt svarta sinneslag kommer nu iaf de vackra bilderna vi tog i söndags på våran långpromenad.
xoxo
Idag är det bara tomt. inget har påverkat mig. världen går under ekonomiskt överallt pratas det om ekonomisk kris och lösningr... men vad är lösningen på mina problem???
Jag litade på en människa och hon försatte mig i skuld!
När jag blev sjukskriven för ca 2 år sedan fick jag ett val på akutpsyk, antingen blev jag inlagd eller så var någon tvungen att ta hand om mig då inge viste hur jag skulle reagera på medicinen.
Jag låg en natt hos R sen sov jag i nästan en vecka hemma hos horan.
Hon tog in mig och toghand om mig och jag kände mig som en del i familjen.
Hennes "omtanke" om mig fortsatte och då det var mycket som skulle göras och jag hade ingen ork och var paktiskt taget rädd för min egen skugga hjälpte hon mig med allt och för att underlätta hennes arbeta med att ordna upp allt med universitetet, soc, försäkringskassan och sjukhuset skrevs det fullmakter... men jag litade på henne.... MITT LIVS STÖRSTA MISSTAG!!!!!
I ett och ett halvt års tid använde hon mig som springpojke, bankomat, hemhjälp, kock, stalldräng, barnflicka osv... jag gjorde allt för henne... och det slutade med att jag betalade henne!!! Jag var sjuk och hon märkte när jag hade dåliga dagar och manipulerade mig till att ge henne varor och pengar... problemet var när jag skulle få tillbaka det hon hade "lånat", hon var pank för stunden men jag skulle få den 20:e eller när hon fnaskat ihop tillräckligt för att betala sina egna nöjen och det kanske fanns en slant över som jag skulle kunna få tillbaka...
jag har fortfarande inte fått några pengar... jag har betalat ut hennes bil från verkstaden, betalat hotellvistelser när hon for ner till Sundsvall för att fnaska, men hon fick ryggskott så hon kunde inte ta emot alla kunder hon hade bokat in. Jag betalade för hennes hästars veterinärvård, hovslagare och foder... jag skulle betala för halva Barris omkostnader då vi hade honnom gemensamt... men jag betalade hela beloppet och jag fick inte ens bestämma hur jag skulle rida honom!!!
allt jag gjorde styrdes av henne. och när jag började rycka upp mig och sätta ner foten började hon berätta om alla mnniskor hon misshandlat och vad hon skulle göra om någon "svek" henne... kul att sitta i samma bil själv med henne mitt i skogen och man vet att hon har en yxa i bagaget och en morakniv under sätet... det var bara att öppna plånboken och betala för mitt liv...
Jag har köpt mitt liv!
Denna prostituerande, knarkande fembarnsmamma lider av minst 5 psykiska störningar. Hon hotar och horar...
Jag önskar er alla att ni aldrig behöver lära känna denna människa för hon är det trevligaste du kan finna i början men när du inte dansar efter hennes pipa vet du aldrig vad som kan hända, har du tur går du därifrån med att ha förlorat en del pengar eller lite prylar. har du otur kanske hon går för långt och tar ditt liv då hon saknar spärrar helt och hållet.
Sista gången jag träffade henne var på stallmötet då hon åkte ur stallet. Alla hästägare samlades för att konfrontera henne med allt hon gjort, slagit hästar, teroriserat medryttare och häst ägare till gråt och ångest över att vistas i stallet. alla berättade vad de tyckte och tänkte... vikket var att hon var den mest hemska människa på jorden och vi ville att hon skulle fara åt helvete.
Hon rörde inte en min!
Jag hade M med mig och N hade med sig sin mamma då hon bara var 16 vid tilfället.
Vi skrek, vi svor och N grät.
hon rörde inte en min
Allt hon sa var att hon kanske var en satkärring och hon kanske borde ha tänkt på att N bara var ett barn.
Inte en min
Helt kall.
Jag hatar henneså mycke att jag drömmer om hur jag sliter hennes skin från kroppen och river hennes kött från benen.
inte en min
JAG ÖNSKAR ATT HON ALDRIG FANNS!
Nu vet ni en del av min historia, detta är hur mycke jag orkar skriva. jag tror att om jag går in mer på detaljer eller jobbigare episoder under denna tid kommer jag inte orka med morgondagen.
För att nu bryta mitt svarta sinneslag kommer nu iaf de vackra bilderna vi tog i söndags på våran långpromenad.
xoxo
Bildkavalkad
Maximillian inte stor
Vad har jag gjort??? Jag måste försörja de där på något sätt! Cormac under födseln av sina arvingar.
Men han tar hand om dem.
Alla kattungar lider av narkolepsi. 
Constance 10 veckor och nybadad
Franz Ferdinand samma tilfälle
Maximilliam sjunger efter duchen
Ottilila vill verkligen inte!Men man blir ju så himla snygg efter!!!
En underbar helg
Vilken underbar helg jag har haft. på lördagen var D och C hos oss och vi surrade och frossade i onyttigheter till nästan fem på morgonen. D är arbets kamrat till M och C är ju då Ds sambo. Hon är tokrolig och hel galen, precis en brud i min smak. Det är D och C som är köpare av Franz Ferdinand, Vi försökte lura C då D ville ge henne Frazze i alla hjärtansdags present, men när vi skickade sms och skrev att vi skulle få svar om huruvda Frazze hade fått ett hem eller ej på söndagen blev hon lite lessen och upprörd så bluffen fick avslöjas lite tidigare... det var synd då jag hade förberätt Franz på att bli framburen på en kudde med en STOOOOOR rosett... men men nu får de iaf en kisse som kan ha rosett och sitta stilla på en kudde. nästa helg är de små redo att flytta.
Jag och M har tagit massa bilder på dem men tyvärr har jag glömt sladden så jg kan inte föra över bilderna till datorn. Får fixa det i morgon så hela världen kan få se våra små under. Så länge får ni hålla till godo med en bild frrån nyår på mig och Maximillian som till slut fick hållas fast framför datorn för att bilden skulle tas... tog ca 30 bilder på honnom när han larvade rut framför datorn när jag höll på med den men varje gång jag tog en bild skuttade han till, trillade, vände rumpan till eller bara var ett blurr.
han var inte stor då... nu är han en gansa så bastant liten herre som huliganiserar i vårat hem.
Nåväl lördagen som avslutades på morgonkvisten var ytterst trevlig och jag hoppas vi inte skrämt bort DoC.
Söndagen bjöd på goväder och en sedan tidigare inplanerad promenad skulle uträttas. målet: ingen aning... vi går tills vi är less sen vänder vi hem. det började i riktning mot travbanan för att sedan vända mot stan, men en idé om försvars museumet innan vi vände mot stan drog oss längre ut från centrum. och när vi väl stod där och tittade på museumets överdrivna entre priser och planerade vårat nästa mål kom den fina planen upp... vi går till sävast! vägen som paserar museumet går bakvägen in i Sävast... sagt och gjort började vi traska på... hmmm ingen gångväg... läskigt att gå på den smala vägen... men det går ju ett eljusspår en bit in från vägen... så efter en snövall, ett dike och jag gjorde en bra imitation av en sydspans turist som står på öronen vid två tillfällen var vi uppe på elljusspåret.... ett skidspår och ett allmänt traska och åka skoter spår. Varke jag eller M har toppen knän så snubbla fram där på spåret kändes mindre och mindre roligt. så fort vi kom till en korsand väg gick vi upp på bilväge igen. upp runt berget gick vi och när vi kom fram till Sävast började solen gå ner och trots att humöret var på topp så var avsaknaden av lujus och reflexer den faktor som fick oss att ta bussen hem. Men skönt var det och fler promenader lär det bli och nästa gång ska vi ge oss iväg tidigare så vi kan gå längre och varje reflex som hushållet innehar ska letas upp så man slipper bli påkörd om vi inte hinner hem innan solen går ner.
Här skulle de två bilderna vi tog med Ms mobil publicerats... men som sagt var sladd...
Jag får göra ett kommande inlägg med bara bilder.
Nu sprang M till bussen, han var så söt och följde med till biblo och har suttit här bredvid och läst.
Jag är så tokigt kär i M så det är inte sant...
Jag vet iaf att när jag blir stor vill jag bli fru M.
Puss älskling, jag gissar att du läser detta när du kommer till jobbet.
ja vad var det M/H sa (tror det var hon som hade sagt det iaf) "Ni är som syskon fast med porr"
Hoppas igen på komande bild tar illa upp över att den publiceras eller J för att jag stjäl den eller nästkommande, men de är bra och jag saknar alla medeltidsmuppar och den underara stämning som var denna kväll på bilderna togs.
Jag inser också nu när jag ser bilderna... jag måste sy in mina klänningar för jag har gått ner en hel del i vikt (woho!)
Puss på er alla, nu ska jag ta på mig lurarna och drömma mig tillbaka till alla underbara medeltidsstunder medan jag går till DS för att köpa kattsand innan jag vänder hemåt igen till kissarna och min nya klänning som håller på att byggas.. vill inte sitta och sy under resan en gång till... det räckte på väg till visby och under första dagarna. denna gång ska jag ha en hel kläning.
Jag och M har tagit massa bilder på dem men tyvärr har jag glömt sladden så jg kan inte föra över bilderna till datorn. Får fixa det i morgon så hela världen kan få se våra små under. Så länge får ni hålla till godo med en bild frrån nyår på mig och Maximillian som till slut fick hållas fast framför datorn för att bilden skulle tas... tog ca 30 bilder på honnom när han larvade rut framför datorn när jag höll på med den men varje gång jag tog en bild skuttade han till, trillade, vände rumpan till eller bara var ett blurr.
han var inte stor då... nu är han en gansa så bastant liten herre som huliganiserar i vårat hem.
Nåväl lördagen som avslutades på morgonkvisten var ytterst trevlig och jag hoppas vi inte skrämt bort DoC.
Söndagen bjöd på goväder och en sedan tidigare inplanerad promenad skulle uträttas. målet: ingen aning... vi går tills vi är less sen vänder vi hem. det började i riktning mot travbanan för att sedan vända mot stan, men en idé om försvars museumet innan vi vände mot stan drog oss längre ut från centrum. och när vi väl stod där och tittade på museumets överdrivna entre priser och planerade vårat nästa mål kom den fina planen upp... vi går till sävast! vägen som paserar museumet går bakvägen in i Sävast... sagt och gjort började vi traska på... hmmm ingen gångväg... läskigt att gå på den smala vägen... men det går ju ett eljusspår en bit in från vägen... så efter en snövall, ett dike och jag gjorde en bra imitation av en sydspans turist som står på öronen vid två tillfällen var vi uppe på elljusspåret.... ett skidspår och ett allmänt traska och åka skoter spår. Varke jag eller M har toppen knän så snubbla fram där på spåret kändes mindre och mindre roligt. så fort vi kom till en korsand väg gick vi upp på bilväge igen. upp runt berget gick vi och när vi kom fram till Sävast började solen gå ner och trots att humöret var på topp så var avsaknaden av lujus och reflexer den faktor som fick oss att ta bussen hem. Men skönt var det och fler promenader lär det bli och nästa gång ska vi ge oss iväg tidigare så vi kan gå längre och varje reflex som hushållet innehar ska letas upp så man slipper bli påkörd om vi inte hinner hem innan solen går ner.
Här skulle de två bilderna vi tog med Ms mobil publicerats... men som sagt var sladd...
Jag får göra ett kommande inlägg med bara bilder.
Nu sprang M till bussen, han var så söt och följde med till biblo och har suttit här bredvid och läst.
Jag är så tokigt kär i M så det är inte sant...
Jag vet iaf att när jag blir stor vill jag bli fru M.
Puss älskling, jag gissar att du läser detta när du kommer till jobbet.
ja vad var det M/H sa (tror det var hon som hade sagt det iaf) "Ni är som syskon fast med porr"
Hoppas igen på komande bild tar illa upp över att den publiceras eller J för att jag stjäl den eller nästkommande, men de är bra och jag saknar alla medeltidsmuppar och den underara stämning som var denna kväll på bilderna togs.
Jag inser också nu när jag ser bilderna... jag måste sy in mina klänningar för jag har gått ner en hel del i vikt (woho!)
Puss på er alla, nu ska jag ta på mig lurarna och drömma mig tillbaka till alla underbara medeltidsstunder medan jag går till DS för att köpa kattsand innan jag vänder hemåt igen till kissarna och min nya klänning som håller på att byggas.. vill inte sitta och sy under resan en gång till... det räckte på väg till visby och under första dagarna. denna gång ska jag ha en hel kläning.
fredagen den 13:e woppi!
Vackrare kan ingen vara än Hulda! Det finns ingen bättre nu levande hund enligt min mening!
Hulda är min familjs skatt och ägs av morbror O och moster Å och mina kusiner H och O.
Det är nog hon och mormor som är familjens överhuvud.
ALLA älskar Hulda!
Och det är svårt att ignorera denna bastanta dam, för när Hulda vill ha uppmärksamhet märker man det.... hon pratar! och funkar inte det lägger hon tassen på en och gräver in klora lite lätt så man måste vidröra henne iaf när man tar ner tassen och ger man henne uppmärksamhet finns det risk att man får sig en puss och får armn avsugen... låter perverst men Hulda tar ens arm tvärsigenom munnen och suger på den och om du inte visste det redan så har bullmastiffer stooooora munnar och mycke läppar som kan seckla ner en... men med Hulda är det okej... hon drägglar ovanligt lite för att vara en hängläpp tycker jag.
Det enda som inte är perfekt med Hulda är att hon ka ha problem med vissa andra hundar men vem skulle vilja ha en perfekt hund? hon har iaf inga problem med Karlsson, familjens sköldpadda
Hulda är min familjs skatt och ägs av morbror O och moster Å och mina kusiner H och O.
Det är nog hon och mormor som är familjens överhuvud.
ALLA älskar Hulda!
Och det är svårt att ignorera denna bastanta dam, för när Hulda vill ha uppmärksamhet märker man det.... hon pratar! och funkar inte det lägger hon tassen på en och gräver in klora lite lätt så man måste vidröra henne iaf när man tar ner tassen och ger man henne uppmärksamhet finns det risk att man får sig en puss och får armn avsugen... låter perverst men Hulda tar ens arm tvärsigenom munnen och suger på den och om du inte visste det redan så har bullmastiffer stooooora munnar och mycke läppar som kan seckla ner en... men med Hulda är det okej... hon drägglar ovanligt lite för att vara en hängläpp tycker jag.
Det enda som inte är perfekt med Hulda är att hon ka ha problem med vissa andra hundar men vem skulle vilja ha en perfekt hund? hon har iaf inga problem med Karlsson, familjens sköldpadda
Jag har hund abstinens, jag saknar de vovvar som paserat i mitt liv och både jag och M funderar på hund, det har vi alltid gjort tror jag men vi har varit oense om ras tills vi firade jul med min familj i österskär och M fick träffa Hulda.
Vi har diskuterat vilka egenskaper vi vill ha och bullmastiffen upfyller då iaf alla mina krav på en ras.
Vi har diskuterat vilka egenskaper vi vill ha och bullmastiffen upfyller då iaf alla mina krav på en ras.
- Modell som får mig att känna mig trygg även på sen kvällspromenader själv.
- Inte massa jakt i så de springer bort och blir överkörda av tåget.
- Inte mindre än katterna
- tillräckligt fysiktbyggd för att kunna hänga med i skog.
- Måstee inte valla allt den ser
- inte sönder avlad
- Inte en mesras som gömmer sig om något händer.
- Barn vänlig, går inte sönder eller biter om en tulting försöker andvända den som gåstol.
- kan ta en slödag när regnet står som spön i backen.
Tusen tack moster Å för alla fina bilder på Hulda!!
Gissa om jag är bulle biten???
Jag tycker om hela vetebrödshundfamiljen... bulle, fralla, bulle... bullmastiff, fransk bulldog, bullterier. endag ska jagg äga alla tre!
Nåväl nog om HULDA THE SUPER DOG!!!! jag lovade i förrgår att jag skulle komma och skriva mer... men problemet var att biblo var stägt för fönsterbyte!? det skulle öpna igen kl 16 och där var jag och stirrade argt på skylten kl 13 isch... nåväl tänkte jag... jag tar väl och ser vad Boden city erbjuder... så med lite lätt ont i huvudet började jag traska omkring och försökte bedriva tiden i det vackra vädret... huvudvärken växte och irritationen på alla rökande tonåringar pyrde. så vid kvart över tre går jag in på kicks och vad möts jag utav... jo parfymsprejande tonåringar... migränen var en faktum, men skam den som ger sig tänkte jag med lite lätt panikångest fladdrandes i bröstet. ska jag till biblo så ska jag dit, inga jävla skitungar ska hindra mig! jag kom till arbetsförmedlingen innan nederlaget var ett faktum.. M ringde och med gråten i halsen berättade jag om min skit dåliga dag och fick orden: gå hem! det är inte hela världen om du inte hinner till biblo idag! så med huvudet bultandes och uppgivenheten brände i bröstet traskade jag hemmåt. mitt på bron passerde flera stora lastbilar mig och deras avgaser i kombination med den kalla luften slog andan ur mig... jag fick ingen luft! hur som haver kom jag hem och trots att allt kändes ont och uppock ner var lättnaden stor att komma hem. När M kom hem en stud senare känndes allt mycke bättre. inte nog med att han hade huvudvärkstabletter med sig hade han köppt sigg också, snuttplutten... så efter en huvudvärkstablett, en sigg och massor med kramar och pussar från M kändes allt drägligt igen. Jag är stolt och förvånad att jag inte gickner mig totalt och fastnade i ett svart hål utan vi tog oss igenom. den panik jag fick när luften försvann var ohyglig men riktig! det var inte något påhittat hjärnspöke utan en riktig upplevelse, det gick inte att andas i -20 när 7-8 lastbilar kör förbi och förpestar luften!
Nä nu ska jag se om jag hittar något intressant att läsa medan M lånar datorn fram och tillbaka.
Puss puss
Gissa om jag är bulle biten???
Jag tycker om hela vetebrödshundfamiljen... bulle, fralla, bulle... bullmastiff, fransk bulldog, bullterier. endag ska jagg äga alla tre!
Nåväl nog om HULDA THE SUPER DOG!!!! jag lovade i förrgår att jag skulle komma och skriva mer... men problemet var att biblo var stägt för fönsterbyte!? det skulle öpna igen kl 16 och där var jag och stirrade argt på skylten kl 13 isch... nåväl tänkte jag... jag tar väl och ser vad Boden city erbjuder... så med lite lätt ont i huvudet började jag traska omkring och försökte bedriva tiden i det vackra vädret... huvudvärken växte och irritationen på alla rökande tonåringar pyrde. så vid kvart över tre går jag in på kicks och vad möts jag utav... jo parfymsprejande tonåringar... migränen var en faktum, men skam den som ger sig tänkte jag med lite lätt panikångest fladdrandes i bröstet. ska jag till biblo så ska jag dit, inga jävla skitungar ska hindra mig! jag kom till arbetsförmedlingen innan nederlaget var ett faktum.. M ringde och med gråten i halsen berättade jag om min skit dåliga dag och fick orden: gå hem! det är inte hela världen om du inte hinner till biblo idag! så med huvudet bultandes och uppgivenheten brände i bröstet traskade jag hemmåt. mitt på bron passerde flera stora lastbilar mig och deras avgaser i kombination med den kalla luften slog andan ur mig... jag fick ingen luft! hur som haver kom jag hem och trots att allt kändes ont och uppock ner var lättnaden stor att komma hem. När M kom hem en stud senare känndes allt mycke bättre. inte nog med att han hade huvudvärkstabletter med sig hade han köppt sigg också, snuttplutten... så efter en huvudvärkstablett, en sigg och massor med kramar och pussar från M kändes allt drägligt igen. Jag är stolt och förvånad att jag inte gickner mig totalt och fastnade i ett svart hål utan vi tog oss igenom. den panik jag fick när luften försvann var ohyglig men riktig! det var inte något påhittat hjärnspöke utan en riktig upplevelse, det gick inte att andas i -20 när 7-8 lastbilar kör förbi och förpestar luften!
Nä nu ska jag se om jag hittar något intressant att läsa medan M lånar datorn fram och tillbaka.
Puss puss
Ny flyttad och inget internt, sitter på biblioteket i BODEN
Okej jag har flyttat dit jag trodde att jag aldrig skulle flytta... Boden... det finns en plats på jorden där solen aldrig ler den platsen heter boden dit vvil jag aldrig mer... VILKEN LÖGN!!! De senaste dagarna har vi haft strålande sol och massor med snö, det har varit helt himmelskt! Boden känns som ett väldigt litet Sundsvall... konstigt men sant. det är inte lika platt och blåsigt som luleå utan omgivet av berg med små kaneler som korsar stadskärnan.
Jag har inget internet för stunden hemma och håller på att förgås av nervsammanbrott och hysteriska spel... sluta röka går så där... två paket har konsumerats med stor skuld, men i bland har demonerna tagit över ochh ännu känns som enda sättet att kväva dem är med nikotinet i röken jag sakta drar ner i lugorna och förgiftar min kropp... jag försöker börja ett nytt liv... ett liv jag bara drömt om och tittat snett på... man kan ju inte vara 24 och helylle redan... men det är bara att inse, jag kommer ite bli super kändis för min orginella stil för jag är inte orginell nog för att någon ska kasta sig för mina fötter och ge mig pengar för att jag är jag och har dom mest briljanta ideer. jag kommer inte bli modeskapare för att jag har tusen ideer i mitt huvud, ej heller inredningingsarkitekt med ofulbordade planer.... det är mycke som man fantiserar om att man ska bli, att ma ska göra, men vissa grejor måste man acceptera som bara ddrömmar och ite verklighet.
Jag har alltid levt halft i drömmen halft i verkligheten att när jag tänker tillbaka på mitt liv har jag svårt att avgöra vad som är verklighet och vad som är dröm. det är nog därför jag har så svårt för att sätta ner foten och säga ifrån när något är fel... jag är osäker på om det är verkligt.
Men nu inser jag att det är verkligt, jag drömmer inte längre, jag väver drömmar för att skydda mig från det som gör ont... nu svävade jag iväg här i mitt skrivande men jag tänker aldrig cencurera mig... är det skrivet så är det... jösses jag rättar inte ens mia stavfel, men jag tror att om jag börjar korrigera det jag skriver kom jag fastna i min egna självkritiska svältsvär där inget kommer ut för inget når upp till mina extrema krav som sliter i allt jag llåter min kreativitet utsöndra.
Nå var var jag nu igen... just det mitt nya helylle liv! Jag har sökt in till komvux för att läsa matteB och naturkunskapB... varför kanske ni undrar... jo jag ska försöka att till hösten komma in på sjuksköterske utbildningen... jag ska bli syster Ulrica... Jag försöker verkligen sluta röka för jag vill bli av med den ovanan som förpestar min kropp och kostar massa pengar. Jag har även slutat med mina antidepresiva då jag insåg att de påverkade min koncentrationsförmåga att jag inte kunde gå från rummet till köket utan att ha glömt bort att jag var törstig. Jag glömde bort löften och tider.. jag höll på att tappa bort mig själv... nu dras jag med lite abstinenssymtom som gör mig yr ibland och det syrrar i öronen och flimmrar för ögonen, men det går över efter ett tag. Jag har även slutat med mina p-piller men inte för att jag försöker bli gravid, jag fick helt enkelt inte tag i min barnmorska som skriver ut dem... och när jag väl var utan tabletter var det ganska skönt att se att kroppen fungerar som den ska igen så jag vet inte om jag kommer återupta denna piller konsumtion heller... det är ganska skönt att leva ett liv utan dagliga piller och skit.
och om nu inte allt detta vore nog så sitter jag hemma i våran nya lägenhet och handsyr en renässans klänning och flamskväver en bild som min mormor påbörjat....
Jag trivs som satan i vvåran nya lägenhet, jag och M har nästan kommit helt till rätta förutom källaren... och internet uppkoplingen, tydligen ska vi ha någon special sladd med någon speciall plupp på för att få det att fungera... jag fattar noll och lämnar över ärendet till M som får ta hand om det.
Cormac är lagomt moment 22 ig hemma och går runt och sjunger eller försöker sätta på något... Maggan är inte helt redo än... men hon luktar ju så gott tycker cormac som inte kan lämna henne i fred... Constance springer runt och morrar om någon försöker ta det som hon håller på att leka med eller äta upp. Maximillian är helt tokig i dörrstoppen och tillbringar mesta tiden med att försöka bita sönder dem och anfalla dem. Franz har tagit efter Maggans dåliga tiggeri och sitter i köket och skriker efter mat eller försöker krypa in i diskmaskinen och Ottilia är besatt av badrummet så stänger man inte dörren snabbt nog har man en liten kisse i knävecken när man sitter på toan.... så en småpilsk honkatt, en vrålpilsk hankatt och fyra knasbollar till kattungar... kan livet bli bättre kl 4 på morgonen när alla får försig att go postal at the same time???
Jag ska förssöka ta mig tillbaka till biblo i morgon om det inte är storm för att skriva mer... och kanske mer saammanhängande... men två veckor utan bloggen och jag går bärsärk på tangenterna och tänkta bloggar blir ett samilsurium av oljud och rå lust utan kontroll.
Puss på er alla....
I'm back
!
